Bloggposter

Uttalanden om datorer som bara blivit fel

"I think there is a world market for maybe five computers."
- Thomas Watson, chairman of IBM, 1943

"There is no reason anyone would want a computer in their home."
- Ken Olson, president, chairman and founder of DEC

"640k ought to be enough for anybody."
-Bill Gates, Co–Founder and CEO of Microsoft, 1981

"Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet."
-Ines Uusman, 1996, IT-ansvarig minister, Sverige

"The iPhone is a shit phone and nobody will surf the web on their mobile, ever"
-Senior Swedish venture capitalist (okänd), 2009

 

 

Men alla uttalande är ju inte korkade.

"Att läsa datormanualer utan att ha hårdvaran är lika frustrerande som att läsa instruktionsböcker om sex utan att ha mjukvaran."
- Arthur C. Clark

Publicerad 28.02.2014 kl. 13:35

Snart en polisstat

Det har blivit någon vecka sedan sist. Har väl inte haft mycket att komma med. Eller jo... Det finns så mycket att skriva och spekulera över att jag tappar sugen.

Mycket har att göra med vårt kära modersland. Finland, välfärdsstaten och utopin, som med allt större hastighet håller på att köras mot en totalitär polisstat som drivs av monopolen K, S, Alko o Veikkaus samt bankerna i maskopi med bostadsmäklarfirmorna och byggbolagen. Som statister snurrar (för närvarande) en viss Katinen med entourage vars livsuppgift är att implementera ALLA direktiv som EU ger utan att ens fundera vad det innebär för nationen.

Sitter allt oftare och funderar på allternativen. Stötte på detta blogginlägg "Kanssaveljeni - äänestä jaloillasi ja pelasta maksasi" som lyckades sammanfatta fiilisen helt.

Familjen börjar snart vara med på noterna också.

Publicerad 31.01.2014 kl. 09:56

Något att fundera på inför 2014

Bloggen har legat i ide någon tid. Kom en del crap som jag bara inte kunde med. Tommix sade för någon tid sedan: "Gör som jag,lev av trollen".

Vete fan om det är för mig.

.

.'

.

I och med omstart kanske jag borde fundera på riktlinjerna för bloggen.

Myspys kanske!??! Riktigt sockersött med bara happy happy.

Pappablogg!?!?!? Riktiga ställningstagande kring barnuppfostran och dylkit.

Modeblogg!!!???!!! Hatobjektet numero uno har jag redan klart: Sandaler med strumpa/tubsocka i.

Sport- o fitnessblogg?!?!?! Bara träningsvideor och häftiga klyschor som "inga magrutor utan stram diet"

Grumpy old man varianten???!!!??!?! Rubriken säger sig självt.

Eller skall jag bara köra på som tidigare med random hjärnspyor, vettiga (enligt mig) debattinnlägg, konstiga bilder och massor av häääärliga tränings rapporter (som lär skall vara tråkiga)?

Publicerad 28.12.2013 kl. 01:49

Omstart

Nu kör vi!
Publicerad 04.12.2013 kl. 15:57

Allting har ett slut

De super negativa och personligt kränkande kommentarerana har fått mig att tänka om.

Allting har sin tid så även denna blogg. Det är dags för mig att säga hej! Bloggen kommer dock inte att försvinna genast utan jag städar bort alla innlägg förutom det om mobbning. Det är så viktigt, och det är så mycket länkat till, att det skall få stå kvar. Kanske något annat blir kvar också

Så tack för mig. Tack till trogna läsare för era kommentarer och att ni funnits där.

Hey ho - lets go!

MATS

PS. Instagram... (@matsedvard)
PS 2. I´ll be back...
PS 3. 2013 är deleterad

Publicerad 25.09.2013 kl. 07:26

Glada vi till skolan gå - eller några ord om mobbning!

Dagens har varit inspirerande med bilder på Fejjan av brunbrända barn som glada i hågen skuttar iväg till skolan. Jag blir på riktig glad av att se dem!

De senaste veckorna har dock genomsyrats av allavärldens antimobbingskampanjer och slogans. Allt detta är gott och väl. Mobbning skall talas om.

Det som bara gör mig så infernaliskt förbannad är det är de värsta mobbarna av mig (i forn stora dagar) som är det som bankar på de största anti-mobbningstrumman. Med vilken rätt? Har ni illa att vara och vara för det ni gjort åt någon annan mänska kan ni ju alltid ta kontakt och säga förlåt. Eller om ni nu är riktig rakryggade kan ni göra det officiellt på t.ex. fejjan. Hesarens först sida skulle vara ännu bättre. Det skulle vara ett fint drag av er och uppskattat av oss som blev utsatta för era glåpord, smeknamn, skuffar, baktal och det värsta av allting utfrysning.

Jag hade 17 semeknamn som relaterade till min dåliga tonårs hy, 4 som var realterade till min karftiga svettning (ett problem som jag lider av än i denna dag), 3 som anspeglade sig på min gänliga lekamen och dessutom ett antal som jag nu bara fick. Har fått ytterkläder neddränkta med vatten på vintern, jag har hittat hundskit i min väska, det har satts krokben för mig i trappan så jag fallit handfallen ner på en annan mobbare som såg det som en invit att börja slåss... för att nu nämna några saker. Dessa saker har inte bara hänt en och två gånger utan det var riktigt jävligt under två-tre år. När man sedan för en gångs skull tog mod till sig och gav igen så var man plötsligt problemet i lärarnas ögon. För lärarna var (i fornstora dar, bättre idag) mästare på att ignorera problemen på gårdarna och i klassen.

Nåja. Tillslut sket jag bara i det. Jag hittade mina vänner inom friidrotten. Inom friidrotten var man då och är ännu kompis med allt och alla konkurenter såväl som lagkamrater. Man jobbade alltid för både sig själv och de andra. Friidrotten gav också en fristad från mobbningen. Tyvärr gav den ju även ett synnerligen bra botten för mobbnig. "Riktiga karlar spelar ju fotboll eller hockey" fick jag mig upplyst en och annan gång. Friidrott och gymnastik höll, enligt dessa sannerligen upplysta individer, bara män med alternativ sexuell läggning på med. Skolan skötte jag så gott det gick, blev bra på alternativa vägar hem, lärde mig att läsa signalerna hos antagonisterna. Lyckades med föräldrar som gjorde det de kunde, en stark hobby, med stöd av mänskliga, roliga och starka tränare och genom att bli grå och osynlig i skolan att ta mig igenom skitet.

Så. Vad vill jag då säga med detta småbittra svammel? Jo...

Föräldrar. Var uppmärksamma på hur era barn mår. Ser ni ens en skugga av mobbning ta i med hårdhanskarna med en gång. DET GÅR INTE ÖVER AV SIG SJÄLV!
Se också till att era barn har andra vänner än bara de på skolan. Detta kan vara A och O för att klara av tonåren med själsfriden intakt.

 

Tillslut. Vet ni förresten hur det känns att vara mobbad?

För mig kändes det som att stå naken, mitt i en hungrig vargflock, en smällkall vinternatt, ensam och långtborta från all hjälp. När man bara väntade på det första smärtsamma hugget. Det värsta var när hugget aldrig kom, när flocken bara cirklade för den visste att väntan på smärtan var var värre än själva smärtan. Flocken ville se en lida. Smärtan var en befrielse, en rush av adrenalin.

 

Hur som helst önskar jag alla barn, lärare och andra skolansfunktionärer en fint läsår!

Var snälla med varandra, det vinner ni alla på!

 

 

Publicerad 13.08.2013 kl. 14:54

Tilitys seuratyöstä Lex Hollon inspiroimana

Lauri Hollo kirjoittaa tänään blogissaan Lex Hollo Suomalaisesta seuratyöstä ja miten se on rappiolla.  Hollolla on monta hienoa ajatusta ja olenkin sitä mieltä että urheilun päättäjät tulisi kuunnella miestä enemmän.

Seuratyössä on kuitenkin paljon enemmän rappiolla. Ja se on seurojen sisäiset kiistat ja toimntamallit. Haluan siksi kertoa tositarinan jo aikuisesta keski-ikäisestä miehestä ja hänen seurastaan.

 

Nuoren urheiljamiehen tarina.

"Olipa kerran nuori mies. Urheilullinen sellainen. Elettiin 1980 -luvun loppua 1990 -luvun alkua. Urheiluseuraansa hän liittyi jo vuonna 1977. Tämä nuorimies edusti seuraansa kaikissa kilpailuissa mihin seura hänet määräsi. Kävipähän aitajuoksija nuorukainen jopa pokkaamassa seurallensa neljännen tilan PM moukarinheitossa koska seura kovasti tarvitsi pisteet. Lukio jäi sivummalle, treenejä kun oli 12-14 kertaa viikossa ja kovat treenit olikin joten väsy oli koko ajan. Tulihan sitä jotain menestystäkin 6. sija SM-kilpailuissa 18 -vuotiaana. Vammat ja loukkaantumiset kuitenkin vei miestä. Oman valmentajansa kanssa teki kovasti duunia vaihtoehtoisten treenimenetelmien kehittämisessä ja yhdessä he onnistuivat pidentämään tämän nuoren miehen uraa ja unelmaa. Treenimenetelmät saivat jonkin verran huomiota ja valmentajansa kanssa nuorukainen veti muutaman vaihtoehtotreenin piirin leireillä. Edelleen näkee harjoitteita tehtävän joita he muokkasivat. Se lämmittää.

Koska nuorukaiselle seura oli toinen perhe, hän osallistui melkein kaikkiin seuran talkoisiin, toimi toimitsijana, junnuvalmentajana ja teki vaikka mitä seura pyysi. Tätä hän myös jatkoi aktiiviurheilijauransa jälkeen. Nautti siitä että sai antaa seuralleen takaisin, tai niin hän uskoi tekevänsä. Koskaan ei juolahtanut mieleen että ehkä seura käytti häntä. Yritti kokemusten perusteella ajatella esim. juunuvalmennusta toisella tavalla, yritti hyödyntäen verkostonsa löytää (ja olisi myös onnistunut siinä, nimet papereissa vaan puuttui). Toki, toki. Ei nuorimies virheetön ollut ja teki virheitä mistä hän kuitenkin oppi. Kiitosta tuli harvoin itse asiassa ei koskaan, prenikkaa jaettiin muille vuosien saatossa vähemmän duunia tehneille ”kovasta työstä seuransa eteen”. "Seuraavankerran sitten" nuorimies ajatteli. "Kai joku joskus myös minua kiittää". "Ei ne prenikat sinäänsä mutta se julkinen kiitos" ajatteli nuorimies. Vittuilua (anteeksi oli pakko laittaa) tuli kuitenkin enimmäkseen kun aina ei enää ehtinyt ja vaatimuksia hommien lisäämiseen kuitenkin esitettiin. Lisäksi nuortamiestä jätettiin ulkopuolelle kun päätöksiä tehtiin. Ja näin se jatkui vuodesta toiseen. Pyöreästi 18 vuotta nuorukainen jaksoi tätä. Vuonna 1996 tämä 25 v. nuorimies sitten sanoi ”tack och hej” ja lopetti. Lopetti surullisin mielin koska tiesi että paljon olisi ollut seurallensa annettavaa.

Nuorimies varttui ja hänestä tuli aikuinen. Kiloja tuli hieman lisää, sixpack vatsa katosi. Intohimo lajiinsa kuitenkin säilyi. Jossain vaiheessa tälle jo aikuiselle miehelle siunautui lapsia. Vanhin poika mieli mukaan liikkumaan ja koska perhe oli aito svenskatalande Helsinkiläinen, seuran valinta oli helppo. Isä innostui myös ja teki paluun valmennukseen. Kiitosta tuli vähän. Koska kyseinen isä jo omalla urallaan oli onnettomuus altis, niin valmennuskurssilla sitten käsi murtui. Lopputuloksena syyttelyä laiminlyönnistä valmennustehtävissä jne jne kun tämä isä vaan ei pystynyt kipujen takia. Silloin tuli lopullinen päätös. Ei koskaan enää."

 

Kuitenkin. Rakastan edelleen aitajuoksua. … Ja rakastan edelleen seuraani.
Menestystä urheilijoille ja johdolle näpäytys: Muistakaa kiittää ja kiittäkää julkisesti.

 

En gång HIFK – tai sitten ei.
Publicerad 06.08.2013 kl. 13:12

En lunch att minnas

Vintersolen sken in genom fönstret. Värmde gott på ryggen. Vi åt ärtsoppa Niche och jag. Drack mjölk till. Lyssnade på Beethoven (Violin Romance No. 2 bla). Och så talade vi mycket men lugnt och lågmält för musiken var så fin.

Nu sover N.

Jag njuter av stillheten.
Publicerad 18.01.2013 kl. 13:37

Danmark, tur och retur. En av året 2012 höjdare!

För att få några dagar av vuxentid med Camilla drog vi iväg till Köpenhamn. Vi hade ingen egentlig målsättning för resan förutom att få gemensam tid att tala igenom det gångna året och se framåt. Givetvis njöt vi även massor av att få njuta av en livsbejakande, öppen, hjärtlig och gemytlig metropol som Köpenhamn är jämfört med den neagtiva och energidränerande stad Helsingfors är samt med Stockholm som är glassar och streber paradiset.

Lite smolk i bägaren blev det på utresan då Camillas väska tyckte det var så skoj att resa att den försvann. Så Camilla fick hårdshoppa lite kläder, smink etc etc  för att vara på säkra sidan. Nåväl väskan dök upp vid midnatt så det var ju fine.

Det är rätt längesedan jag varit i Köpenhamn "på riktigt" så det tog någon timme innan mitt lokalsinne foksuerade. Så vi fick gå en del för att hitta hotellet.

På fredagen var det strålande solksen med torr barmark och en sol som defakto värmde. Fantastiskt! Vi beslöt att promenera ut till "Den lille Havefrue" och samtidigt passa på att se Kastellet och Designmuseum Danmark.


Katellet och "Den Lille Havefrue
"



























Designmuseum Danmark


Lite småtrötta i fötterna stannade vi upp på eftermiddagskaffe på muséets cafeteria. Där prOvsmaka de vi för första gången kaka med lakritspulver i glacyren. Var suveränt gott. Såpass gott att vi var köpte hem av varan. Mera om det senare.

Design, i synnerhet, dansk design har intresserat mig (oss) länge. Därför var det ju givet att komma hit.

Det vi inte visste om att de hade en mycket intressant pecilautställning om skivomslag på gång. Spännande att se vilka fantastiska konstverk som många av LP-skivornas konvolut var och är.






Givetvis var även ett vitt antal LP-spelare även utställda. Där fanns även en av de senaste från B&O vilket föranledde en lång dregelaffär från min sida.



Nyhavn

Promenaden förde oss vidare geno staden ner till Nyhavn som är ett av Köpenhamns nöjes och krogkvarter.



Tyvärr han vi inte denna gång bekanta oss med området kvällstid etfersom vi gick på Tivoli senare på kvällen. Men det gör inget. Nu har vi ju ännu en till orsak att åka tillbaka!


TIVOLI GARDENS

Tivoli Gardens är föruton "den Lille Havefruen" kanske Köpenhamns mest kända område eller attraktion. är man i stan och har tid är stället bara ett måste. Visst finns det mycket för barn där men focus är klart inställt på vuxna. I synnerhet kvällstid.


















Det finns ett trettiotal matsställen alltfrån pölsemannen till lyxkrogar.  Vi skulle inte egentligen äta så mycket men vad gör man när ett ställe serverade helt fantastiska ribs!






Christiania


På lördagen hade vi ett rätt så sent flyg hem så vi tog vara på tiden och gick över till Christianshavn. Stadsdelen är som sådan för många obekant.

Säger man däremot Christiania så vet alla vad man talar om. Fristaden Christiania är en del av Christianshavn. Ett mera depressivt ställe än Christianina får man leta. Men nu har man då även sett det så att man är berättigad att ta ställning vid en eventuell diskussion.



Annat smått och gott













Korsvirkeshus i Köpenhamn.















Termometer i närheten av Tivoli!

My kind of place

My kind of place!



Lakuhylla modell "De Luxe". Mumma i kubik!


Summasumarum. Resan var perfekt. Tack till min kära hustru för några fina dagar på tumanhand!
Publicerad 01.01.2013 kl. 12:19

julen i bilder

Vi avnjöt en rätt så stillsam julafton hos mina föräldrar. Här kommer lite bilder....























Förväntan....




Ninska 3DS = BIG Smile




CD med med "Redrama" = BIG Smile




Myki presenter = No time to smile. Men han gjorde en strålande come back senare med the BIG Smile
Publicerad 25.12.2012 kl. 13:54

Jul - en bild säger mer än 1000 ord.



Vi had riki jäkla myki paket.

Drar mig nu tillbaka och bjuder god natt. Sov gott alla höpönassar!
Publicerad 25.12.2012 kl. 01:39

Niche!



Publicerad 16.12.2012 kl. 00:38

Pepparkakshuset 2012

Ho, ho, ho!

Julen närmar sig. Skulle man vara Mumintroll skulle man friikka ut och bli rädd. Men nu är vi ju inte det utan vi fixar pepparkakshus istället. Den trogne läsaren av bloggen kommer kanske ihåg bildkavalkaden på våra pepparkakashus alltsedan 2006 samt fjolårets pepparkakshus.

Nu var det då dags igen. Undertecknad stod för design, konstruktion och ihopfogning.  Överlät, och stack på krog med min svåger, dekorationerna till de i familjen som har ett haju om det dvs William och Camilla. Smågrabbarna Oliver och Nicholas tror ännu fullt och fast på att det är småtomtarna som dekorerar huset och pyntar inför julen här hemma. Camilla har mera bilder här.




Publicerad 15.12.2012 kl. 15:01

Så är minloman bokad

Efter några om och men är miniloman efter jul bokad. Camilla och jag drar på tumanhad till Köpenhamn för några dagar.
Publicerad 08.12.2012 kl. 07:39

6.12

Har längs med dagen funderat på det här med självständighet. Vad är det och vad betyder det? Vi önskar varandra en trevlig självständighetsdag, vi kanske skämtar om att vi träffas på slottet. Allt det här är egentligen bara bullshit.

Vi är självständiga för att modiga män och kvinnor trotsade främmande makt och övertygade världen att vi kan klara oss själva. Vi är självständiga för att modiga män och kvinnor tillsammans oberoende av bakgrund gång på gång har motat en numerikst och tekniskt överlägsen fiende tillbaka. Vi är självständiga för att modiga män och kvinnor osjälviskt gav sitt liv för sina kära och nationen.
Vi är självständiga för att om det så skulle vara att vid stod inför fienden, Gud förbjude, vi än en gång skulle ge oss in i kampen för att försvara våra nära, kära och vårt fosterland. Vi är självständiga för att de som kanske vill oss illa vet att vi än i denna dag står enade och att var man och kvinna är beredd att ta till vapen för att försvara oss och försvara oss med en sådan glöd att det inte är lönt att komma hit och slåss. Vi flyr inte, vi viker oss aldrig.

Sinnesrobönen säger ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” Ni förstod att ni kan genom uppoffring förändra och accepterade att det kunde kosta er livet. Sänder en stilla tanke och en tacksam bön till de som gav sitt liv, till de som fick men för livet samt till de som genomgick krigets fasor för att leva med skuldkänslan varför just han eller hon klarade sig, för att jag, du, vi idag kan leva vårt liv fritt.

Vi är Finländare.

Och det är självständighet.
Publicerad 07.12.2012 kl. 01:15

Så mycket roligt med så små medel

Att underhålla Niche, 2 år och dryga månader, är simpelt. Man behöver bara ett specifikt stort hus. I och för sig samma stora hus som roar Camilla, fast då på annat sätt. Ou jeees! Vi talar om Stockmann!

Varför, kanske du frågar dig? Jo sidu. Där finns ett ultra siga magee super duper fantastiskt fönster. Julfönstret givetvis! Julfönstret är det bästa på många år, enligt mig iaf!














Men det är inte allt. Det finns mera och ännu bättre att göra på Stocka om man heter Niche och är 2 år och 4 månader!. Man kan åka rulltrappor. SUPER SIISTIGA MEGA RULLISAR! Fast hela kvällen i alla världens variationer om man så vill. Upp, ner från botten till toppen och andra vägen ner. Vi höll på i 45 minuter och Niche skulle väl åka ännu om vi inte varit tvungna att åka och hämta storebrorsan från innebandy träningarna.

Så om ni inte hittar mig o Niche någon annan stans. Kom och kolla till Stockas rullisar!
Publicerad 03.12.2012 kl. 00:25

I Mumindalen

Niche diggar Mumin filmerna. Så vi der dem en hel del. Har länge funderat över karaktärerna och nästan alla funkar för mig. Snusmumriken har jag dock problem med.

Snusmuriken är besserwissern, den präktige, bror duktig som dessutom är väldigt förtegen om sitt privatliv. Han, liksom Skalman i Bamse, tror sig vara bättre än alla andra och är inte sen att småhånfullt tillrättavisa andra. Varför är han sådan? Vad får han för kicks av att päte över Mumin and the gang?

Kan någon dessutom redogöra för hans södernresor? Vad gör han? Är han brorduktig även då? Har han där något annat "Mumintroll" att tillrättavisa. Eller har han någon dominant kvinna som kör med honom i ett halvår så att han sedan kan dra upp till Mumindalen och päte. Kanske han sticker till Pattaya och lever rövare med booze och löstkvinnns?

Kan någon hjälpa mig? Dessa frågor besvärar mig.
Publicerad 21.11.2012 kl. 09:50

Vegetarian

Vegetarisk mat delar åsikter. Jag moraliserar inte och låter någon vara vegetarian om den så vill. Förutsatt att det funkar vice versa. Tillverkar och äter gärna själv vegetariskt.
Militanta Veganer göre sig dock inte besväret för en diskussion. De får de göra när de börjar sopa gatan med en mjuk borste framför sig när de går.


Ur HBL 19.11.2012


Kalle är dock helt på samma linje som Anthony Bourdain i "Kitchen Confidental"

Han skriver bl.a.:

"To me, life without veal stock, pork fat, sausage, organ meat, demi-glace, or even stinky cheese is a life not worth living.

"Vegetarians are the enemy of everything good and decent in the human spirit, an affront to all I stand for, the pure enjoyment of food."

"Oh, I'll accomodate them, I'll rummage around for something to feed them, for a 'vegetarian plate', if called on to do so. Fourteen dollars for a few slices of grilled eggplant and zucchini suits my food cost fine.”

Boken är otroligt bra. Läs den. Vare sig du är vegetraian eller blandätare. En vägratarian har vi hemma. Niche.

Och sist men inte minst .Det viktigaste citatet ur boken är dock:
“your body is not a temple, it's an amusement park. Enjoy the ride.”

Vilket man ju bara kan skriva under!
Publicerad 20.11.2012 kl. 18:57

Om tränare och om att träna!

"Valmentaja oli tuhonnut yhden varhaisteini-ikäisen pojan jalkapalloharrastuksen ja ehkäpä itseluottamuksenkin päättämällä sekä tavoitella voittoa muiden tunteista välittämättä että olla pahoittamatta tähtihyökkääjänsä mieltä."

Så här skriver Kristian Sundqvist i sin blogg "Brittifutista Sunqvistin mitalla". Hela inlägget speglar rätt väl diskussionerna om tränarens roll oberoende av vilken lagsport vi talar om. Visst finns problematiken även inom individuell idrott och exempel på tränare som tränat sönder sina adepter, i brist på lyhördhet, finns det gott om.

Så läs och begrunda.
Publicerad 11.11.2012 kl. 23:26

Språkundervisning

Ni som har följt med min blogg en längre tid minns kanske att jag är småkritisk till dagens språkundervisning. Har bland annat förespråkat en mera inetgrerad cross over undervsining typ Historia på engelska eller mattetal på finska. Har många idéer på detta som skulle göra språken intressanta och medryckande. Misstänker att "Mustilla on pallo. Pallo on punainen" inte motiverar barnen att läsa.

Dessutom tycker jag att tyngdpunkterna på språkvalen i språkundervisningen ligger fel och borde uppdateras till detta årtusende. Ta nu språket franska. Nyttan med språket det ute i världen börjar väl vara ringa. Likaledes tyskan, kanske. Ni får gärna rätta mig. Men innan ni gör det läs vidare.

Skulle själv föreslå följande lista:

- Modesmålet som förstaspråk
- Svenska/Finska som andra

Sedan i valfri ordning:
- Engelska
- Spanska
- Ryska
- Kinesiska (mandarin)
- Hindi
Med grunder i dessa språk skulle man ha en förutsättning att klara sig var som helst i världen. I stort sett i alla fall. Nå "det tar sig, sa pyromanen". Nu erbjuder en skola till, kinesiskan som ett av språkena i sin grundundevisning.

Och istället för att totalt analt lägga miljoner tid på att lära barnen skriva grammatikaliskt korrekta brev så lär dem initeillt att verbalt kunna tala, förstå och våga kommunicera på språkena. Då skulle man kunna samköra ämnen på ett helt annat sätt och kunna ha flera språk än de som men nu hinner med.

Förståsigpåare kommer ju givetvis att ta upp det med betyg. Bra. Inför två vitsord i språken. Godkänd och underkänd.
Publicerad 09.11.2012 kl. 14:44

 


 

 

 

Om mig!

"Livet är som det är och blir som det blir. Det är bara att hänga på och njuta av färden så gott man kan."
- mitt motto!

Är en liten pojke som är instängd i kroppen på en snadisti över 40-åring. Älskar trning, poppcorn med smörsmak, vin och god mat, action filmer, böcker, serietidningar (Pondus först och främst) och givetvis att lyssna på rock'n'roll på seriöst vansinnigt hög volym.

Klicka gärna in på min matblogg.

Annat som du borde (?) veta om mig:

  • Anser att Hymnen ur Finlandia borde vara vår nationalsång
  • Tycker att om man ändå gör sig omaket att klä sig
    på morgonen, kan man ju lika gärna klä sig väl!
  • Anser att alla borde läsa:
    Orwells, 1984
    Huxleys, Du sköna nya värld
    Bardburys, Farenheit 451
  • Älskar krispiga höstmornar och soliga lata sommardagar.
  • "En gång HIFK, alltid HIFK".
  • Är en förtagare som kämpa på med medie-försäljning, reklam och pr.

Följ mig på Instagram.

Instagram


Sist men ändå främst är jag en make och en far till 3 pojkar. Min familj är det viktigaste för mig nu och alltid!

Allt bildmaterial är © Mats Almqvist om inte annan anges.
Maila mig gärna på mats.almqvist(at)gmail.com


hittad på WWW.minnsinteadressen.something

Senaste kommentarer

23.12, 00:22Omstart av pappsen
12.12, 16:25Omstart av tommix
25.09, 11:22Allting har ett slut av Pia
25.09, 11:13Allting har ett slut av Pia